Spaniens röda guld
24 november 2008, kl 13:11 av Eva von Malmborg
Postat i: Artiklar |
11 502 visningar | Skriv ut
I tusen år har saffranskrokusen odlats i Castilla La Manchas kalkfattiga torra jord. Araberna startade upp odlingen, som spanjorerna sedan gjorde till sin.
Sedan urminnes tider har saffran använts av kulturfolken kring Medelhavet för sin väldoft, sin smak, sina medicinska och färgbeständiga egenskapers skull. Ofantligt dyrbart har det alltid varit.
Saffranet får man av blommans tre pistillmärken som innehåller en eterisk olja och det gula färgämnet krocetin. För ett kg rostad saffran går det åt bortåt 200 000 blommor.
Odlingen sker på små tegar som mäter 1-12 celemines. (1 celemine = 533 m2). Lönearbetare fick en celemin gratis för att odla för eget bruk. Ofta blev det saffransodling eftersom det var lönsamt. Man klarade av att sköta den lilla plätten med familjens hjälp på fritiden.
För att odla krokusen måste man hålla jorden luckrad och ren från ogräs, sorkar och andra gnagare. Lökarna planteras i rader på försommaren vart fjärde år. Lite naturgödsel och två rotblötor om året, höst och vår.
Kommer höstregnet som det ska börjar man skörda den 15 oktober: “Para Santa Teresa, la Rosa en Casa“. Santa Teresa firas ca 15 oktober och då skall blommorna bäras in. En bråd tid börjar. Alla som kan komma ifrån i familjen hjälper till. Skördetiden vara i ungefär tre veckor.
Innan daggen försvunnit plockar man dagens blommor och samlas sedan kring köksbordet för att rensa pistillmärken från resten av blomman. Så rostas den röda högen av trådar sakta över eld i 15 minuter tills 80% av vattnet försvunnit. Då packas högen och vägs och värderas.
Konkurrens
Den spanska saffransproduktionen minskar dock i rasande fart. Det är helt enkelt inte värt besväret längre. Torkan har gjort sitt, men värst är den ökade konkurrensen från framför allt Iran, som pressar priserna långt under det acceptabla för en EU-bonde. Han behöver minst 100.000 pesetas/kg men erbjuds ca 70.000 medan Iran exporterar för 45.000, visserligen med betydligt sämre kvalitet, men ändå!
Vad kan man då göra för att vända denna utveckling? Modernisera den urgamla hanteringen är enda utvägen, säger man i Consuegra. Hjälp med bevattning, framtagande av bättre plantor och fortsatt utveckling av kvalitetskontrollen är några önskemål, varav en del redan är förverkligade.
Saffransfest
I väntan på bättre tider kan man förströ sig genom att gå på “Fiesta de la Rosa del Azafrán“. Den stora saffransfesten i Consuegra anordnas varje år i slutet av oktober sedan den instiftades för över 30 år sedan av Francisco Dominguez Tendero, stadens kulturpersonlighet och festens “pregonero“. (Den som kungör festligheten).
Bakgrunden är spektakulär med berget, borgen och väderkvarnarna. Detta är Don Quijotes hemtrakter. (Mer tips om denna trakt hittar du på sidan: Weekend på La Mancha).
Hit kommer krokusblommerensare från när och fjärran för att tävla om vem som rensar snabbast. Man väljer en saffransdrottning bland traktens unga flickor. Kanske uppförs zarzuelan “La Rosa del Azafrán” av Jacinto Guerrero. Där bjuds på musik, dans och fyrverkeri. Dessutom låtar man en av de berömda väderkvarnarna, “Sancho“, mala mjöl för fred i världen. Det är bara vid detta tillfälle som “Sancho” tas i bruk.
Text och foto: Eva von Malmborg
Artikeln lades ut första gången år 2000.
Skriv utSätt betyg på inlägget:
Kommentarer
Ordet är ditt...
Din kommentar kommer att synas först efter att den är godkänd. Om du vill ha en egen bild med din kommentar, skaffa en gravatar!