4.3.3 Sekundära parters beteende

4.3.3.1 De politiska partierna

De många som tävlande (inkl ETA) om stödet av den baskiska nationella rörelsen, skapade invecklade relationer som karaktäriserades av både intensiv konflikt och beroende. Under demokratiseringsprocessen manifesterades detta beteende av det mest moderata av de baskiska nationalistpartierna (PNV). Även om de inte fick egen majoritet av rösterna vid valet i Euskadi 1977 och 1979, innebar dess plurala ställning att partiet skulle vara den huvudsakliga representanten för baskisk nationalism under konstitutionsprocessen och förhandlingarna om autonomin. I båda fallen betedde sig representanterna för PNV som ett hot mot förhandlingarna. I protest mot den nya konstitutionen lämnade de det spanska parlamentet, Las Cortes, under omröstningen om den nya konstitutionen och rekommenderade sina väljare att avstå från att rösta. Både EE och Herri Batasuna förkastade den nya konstitutionen. Därför deltog endast 45,5% av baskerna (mot 67,7% av spanjorerna) i valet. Endast 31.3% av baskerna, jämfört med 59,4% av spanjorerna röstade ja och 23,8% röstade emot.

Efter PNV:s seger i det regionala valet 1984, där dess väljarstöd ökade med 4%, stod partiet inför svåra interna konflikter. I utbyte mot socialistiskt stöd i vissa legislativa frågor i det regionala parlamentet, förband sig PNV och PSOE att upprätthålla konstitutionen, autonomin och andra relaterade lagar och beslut. Dessutom kom båda partierna överens om ett samarbete för att bekämpa terrorismen och att öppet stödja den spanska konstitutionen mer än tidigare. I mars 1985 fördömde den baskiska regeringen för första gången öppet ETA. Anledningen var ETA:s mord på chefen för den autonoma baskiska polisen. I en anonym motion bad det baskiska parlamentet ETA lägga ner sina vapen och bad det baskiska folket att inte tillmötesgå terroristerna.

Från 1985 har ETA opererat i en mindre vänligt sinnad politisk miljö. PNV och EE har blivit mer och mer fördömande i sin attityd mot våldet. Dessutom ledde spänningar inom PNV till en schism inom partiet 1986 och ett nytt politiskt parti, Eusko Alkartasuna (EA) bildades. Den baskiska nationalismen blev ännu mer fragmenterad, eftersom nu fyra partier tävlade om väljarna. Dessa partier blev mer upptagna med inre rivalitet och skydd av sina positioner än med sin relation till ETA.