När det gäller det religiösa motivet till helgen så är det samma i Spanien som i Sverige, den firas till minne av Kristi lidande och död på korset och hans uppståndelse. Påskveckan är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före påskdagen, från palmsöndagen fram till påskafton.

Namnen på dagarna under påskveckan, svenska – spanska:

• Palmsöndagen – Domingo de Ramos
• Dymmelonsdag – finns ej
• Skärtorsdagen – finns ej
• Långfredag – Viernes de dolores
• Påskafton – Sábado Santo
• Påskdagen – Domingo de Resurrección
• Annandag påsk – helgdag i Katalonien, Valencia och på Balearerna

Påskfirandet skiljer sig en hel del åt mellan Spanien och Sverige. Här ser man inga påskkärringar eller påskris med fjädrar, inte heller målas det eller äts en massa ägg eller påskgodis. Det är ju något som bygger på en helt annan tradition. Däremot pågår ett hundratal påskprocessioner runt om i landet, varav flera klassas ha internationell betydelse för turismen, t ex processionerna i Cartagena, Cuenca, León, Lorca, Sevilla, Málaga, Salamanca, Valladolid, Hellín, Zamora och Elche. Så befinner du dig i närheten av dessa orter under påskhelgen, missa inte tillfället att se en.

Nedan ett YouTube-klipp från Cartagena år 2006:

Click here to view the embedded video.

Till sist en liten tanke på medaljens baksida med Semana Santa. Och om du befinner dig i Spanien i påsk och är ute i trafiken, ta det lugnt! Påskveckan brukar har den mest skrämmande statistiken på hela året när det gäller trafikolyckor. Även om statistiken har sjunkit något, antagligen beroende på att man har infört ett system där punkter dras på körkortet vid förseelser, så är det fortfarande höga siffror. År 2008 var det första gången som antalet dödsoffer understeg 100, siffran slutade på 66 jämfört med 103 året innan. Låt oss hoppas på bättre siffror i år!

¡Felices pascuas! – Glad påsk!

¡Felices pascuas! - Glad påsk!

Basaren startades i början på 1950-talet av några kvinnor från Danmark, Finland, Norge och Sverige som bildade ”el Comité de las Damas Escandinavas”, en separat kommission inom den Skandinaviska klubben.

Grundidén för basaren var, att genom förberedning och försäljning av för nordbor typiska maträtter, sötsaker och dekorationer kunna få ihop ett netto, som sedan oavkortat skulle gå till hjälporganisationer i Madrid. Att ordna en sådan här tillställning under Franco-regimen när Spanien kändes långt bort från en EU var naturligtvis inte det lättaste. Det var motsättningar mellan fattig och rik, landsbygd och stad. Dessutom var det ett begränsat sortiment ute i handeln för att kunna ta fram ett traditionsenligt nordiskt julbord. Ett absolut krav enligt kommissionens stadgar var, att nettovinsten skulle överlämnas till behövande i Madrid eller ”la Comunidad de Madrid”, en garanti för att med säkerhet veta att pengarna kom i rätta händer.

I dag är det givetvis lättare att hitta produkter för att skapa en traditionell skandinavisk julstämning och basaren är ett stort jippo som drar till sig ca 1500 besökare årligen. Fortfarande gäller stadgan att nettoresultatet skall gå till välgörenhet och förra året drog basaren drygt 30.000 euros, inte illa. Låt oss hoppas att vi lyckas med ett lika bra resultat under dagens basar.

Så om du är i Madrid idag och vill uppleva lite skandinavisk julstämning, välkommen till Hotel Meliá Castilla, på Calle Capitán Haya, 43 (se kartan nedan A) i Salón Los Tapices.

Hotel Meliá Castilla, Calle Capitán Haya, 43. Karta från Google maps.

Restaurangerna med servering ute som t ex Casa Benito var fullsatta dagen då vi på måfå letade efter ett matställe för att äta lunch. Men vi hittade en skylt till en annan restaurang, El Cucharón de Lola (Lolas stora sked), som låg två tvärgator söder ut från Plaza Mayor sett, på Calle del Pozo 25. Här hittade vi ett smultronställe som vi kommer att återvända till flera gånger.

Kartan används med tillstånd från sierranorte.com

El Cucharón de Lola (Lolas stora sked) skiljer sig mycket ifrån de traditionella restaurangerna som man brukar träffa på i la Sierra de Madrid (Madridbergen). Här kom vi in i en sofistikerad lokal som kändes modern och fräsch, men ändå rustik som det oftast brukar vara i bergen. Menyn uppvisade ett mycket kreativt kök, restaurangen kunde lika gärna ha legat i Frankrike, Madrid, Barcelona, eller tom i Stockholm. Servicen var ypperlig, men samtidigt diskret.

Restaurangen ligger i ett vackert stenhus som är nyligen renoverat och den tillhör ett ruralt hotell med namnet MontedelTejo. Hotellet har 8 rum, och här skulle jag gärna vilja bo en natt. På hotellets hemsida (på spanska) kan du läsa mer och se bilder.

Klicka på minatyrbilderna nedan för att se dom större, eller välj bildspel.

[Visa som bildspel]

Annars är grillat kött vanligt på restaurangerna i bergen. Ser man skylten Asador (en restaurang med vedeldad ugn) så brukar det serveras helstekt spädlamm, får, nötkött eller vilt. En annan vanlig rätt är migas, en typ av brödpytt med sidfläsk och korv.

Montejo de la Sierra ligger på 1150 meters höjd, ca 9 mil norr om Madrid och kommunens yta är drygt 30 kvadratkilometer. Utvecklingen sen 1500-talet har inte gått något vidare framåt, snarare tvärt om om man jämför med vad byn hade att erbjuda sina 66 invånare då – i form av rådhus, slaktare, bagerier, smides- och vävnäring mm, mm. Förhoppningsvis ger satsningen på rural turism ett lyft åt samhället, för det finns mycket att undersöka. I området finns fina vandringsleder och Montejo de la Sierra ligger inom den 15.000 hektar stora naturparken ”la Sierra del Rincón” (berget i hörnan) som även är klassad som en biosfärisk naturpark.

Mer läsning om Montejo de la Sierra på kommunens hemsida, på spanska eller engelska.

Till startsidan för artikelserien La Sierra Norte de Madrid.

Fotat den 4 juli 2009, kl 13.08

Fler bidrag i fotokedjan Bildligt talat.

Staden Alicante anammade tidigt denna tradition, men borgmästaren proklamerade att det var förbjudet att tända brasor, de som bröt mot förbudet riskerade böter på mellan 20-100 reales. Genom en miss år 1881 då stadens styre glömde bort att offentliggöra förbudet, så passade invånarna i Alicante på och inrättade gatufesten San Juan med lekar och musik, och precis som vid Las Fallas i Valencia, skapade man satiriska figurer, så kallade ninots, som sedan eldades upp.

1928 hölls den första officiella San Juan-fiestan i Alicante. Syftet var att uppnå lika hög status som Las Fallas i Valencia och att locka till sig turister, och de lyckades väl. Firandet av San Juan i Alicante klassas att ha internationell betydelse för turismen.

Det är inte bara i staden Alicante som San Juan firas, bland övriga orter i regionen kan nämnas Elda, Benidorm och San Juan de Alicante. Även uppe i norr, längst hela den Galiciska kusten firas San Juan, andra orter i Spanien som är värda att nämnas är Soria (Castilla y León), Punta del Hidalgo på Teneriffa samt i Vejer de la Frontera (Cádiz).

Firandets utförande varierar lite från ort till ort, befinner du dig i närheten så missa inte tillfället att delta i denna fiesta som kulminerar vid noche de San Juan, dvs den 23 juni på kvällen och natten.

Nedan ett videoklipp Hogueras de San Juan de Alicante:

Click here to view the embedded video.

Fotat den 15 juni 2009, kl 15.50

Fler bidrag i fotokedjan Bildligt talat.

Under tiden, varför inte passa på att prova några spanska recept och förfriskningar som passar utmärkt i sommartider? t ex:

• Andalusisk gazpacho – Gazpacho Andaluz
• Rynkig potatis med pikant sås – Papas arrugadas con mojo picón
• Ensalada mixta – blandad sallad
• Sangria
• Tinto de verano – spanskt rött sommarvin

Önskar alla en trevlig midsommar – på återseende!

Midsommarfirande i Madrid

Det var nu som det började ske fantastiska händelser och mirakel till gagn för samhället. Som kuriosa kan nämnas några; när San Isidro inte hade tillräckligt med mat till sina bordsgäster så lyckades han genom ett mirakel att fördubbla innehållet i grytan så att det räckte till alla. En annan gång lyckades han få vattnet i en brunn att stiga kraftigt så att han kunde rädda sin son som trillat ner i brunnen. När den spanske kungen Felipe III blev botad från en allvarlig sjukdom genom att vidröra Isidro Labradors reliker så blev San Isidro helgonförklarad av påven Gregorio XV år 1622.

San Isidros dödsdag den 15 maj är även en lokal helgdag i Madrid, men fiestan startar tidigare. En dryg vecka innan inleds Feria de San Isidro, tjurfäktarsäsongen på den anrika arenan Las Ventas i Madrid.
När det finns något att fira så brukar madridborna göra det ordentligt. De älskar att roa sig, dansa, sjunga, äta bra och sist, men inte minst, att se på tjurfäktning. De tar fram sina folkdräkter och dansar och sjunger, de går på konserter och teater och besöker marknader och specialutställningar, allt för att hedra San Isidro.

Många madridbor gör en pilgrimsfärd till pradera de San Isidro, en park med ett kapell (Erimita de San Isidro) på andra sidan Manzanaresfloden. Där köar de för att få dricka heligt vatten från en källa.

Om du vill få en chans att se statyn av San Isidro skall du besöka torget Plaza de las Vistillas den 15 maj när den går parad. På kvällen hålls en konsert på samma torg med traditionell spansk musik av olika band och artister. På stortorget, Plaza Mayor, är det fullt med aktiviteter hela veckan från kl 11 fram till sent på natten. Retiroparken, Parque del buen Retiro, har flera konstutställningar i två utställningslokaler. Detta är bara en bråkdel av alla aktiviteter som pågår under Fiesta de San Isidro, där kommunen avsatt mer än 1,9 miljoner euros för folkfesten.

Tjurfäktning är en viktig del av fiestan San Isidro i Madrid, här på inledningsdagen 7 maj 2009

Förutom i Madrid så firas San Isidro i Alfoz de Lloerdo (Santander), Yecla (Murcia) och i Las Palmas (Kanarieöarna).

Avslutningsvis, ett YouTube-klipp från förra årets fiesta:

Click here to view the embedded video.

Om man befinner sig i Segoviaprovinsen är det absolut lättaste att köpa den färdig i ett bageri, för tårtan är lite omständig och tidskrävande att göra, med det är väl värt besväret.

Ponche Segoviano

Detta behövs för 4 personer:

Till tårtbotten:

• 3 ägg
• 1,5 dl vetemjöl
• 1/2 dl strösocker

Till sockerlagen:

• 1 dl strösocker
• 2 dl vatten
• skalet av ca 1/2 citron

Till fyllningen:

• 5 dl mjölk
• 1 msk maizenamjöl
• 3 äggulor
• 2 krm malen kanel
• 1 tsk vaniljsocker

Till marsipanen:

• 50 g mald mandel
• 1 dl florsocker
• 1-2 äggvitor
• 1 dl vatten

Så här gör du:

Tårtbotten:

1. Sätt ugnen på 180 grader
2. Vispa ägg och strösocker vitt och pösigt i en bunke
3. Tillsätt vetemjöl och rör ner i ägg-och sockerblandningen
4. Smörj en rektangulär eller fyrkantig form
5. Häll i fyllningen i formen och grädda ca 30 minuter
6. När botten har svalnat, dela den på mitten så att du får två bottnar

Sockerlagen:

1. Lös upp sockret i vattnet i en kastrull
2. Tillsätt citronskalet
3. Småkoka på svag värme i ca 15 minuter, ställ sedan åt sidan

Fyllningen:

1. Vispa äggulorna och sockret kraftigt i en kastrull, tillsätt sen maizenamjölet
2. Tillsätt mjölken, kanelen och vaniljsockret
3. Värm på spisen under ständig omrörning tills den fått en krämliknande konsistens
4. Ställ åt sidan och låt svalna

Marsipanen:

1. Knåda ihop den malda mandeln, florsockret och äggvitan/äggvitorna i en bunke
2. Tillsätt vattnet droppvis och bearbeta tills massan håller ihop
3. Kavla ut massan så att den storleksmässigt täcker tårtbotten

Tårtan:

1. På den nedersta tårtbotten, bred över fyllningen och pudra lite malen kanel över
2. Dränk den andra botten i sockerlagen och lägg den sen på den första botten med fyllningen
3. Täck tårtan med den utkavlade marsipanen
4. Pudra ett fint lager med florsocker på toppen
5. Det rombliknande mönstret görs med ett glödgat järn för att få en karamelliserande effekt

Receptet nedan är Migas från Extremadura, i övriga Spanien kallas denna husmanskost för Migas de pastor, herdens brödpytt. Skillnaden mellan rätterna är att man i Extremadura kryddar med det fantastiska paprikapulvret från regionen, den rökta paprikan Pimentón de la Vera.

Migas Extremeñas - Brödpytt från Extremadura

Ingredienser för fyra personer:

• 500 g ljust lantbröd, två dagar gammalt
• 150 g rökt sidfläsk
• 1 spansk, kryddig chorizokorv, ca 150 g
• 1/2 dl olivolja
• 3/4 dl vatten
• 5 vitlöksklyftor
• ca 1 tsk sött paprikapulver, alt starkt paprikapulver om man vill få mer sting
• salt

Så här gör du:

1. Skär brödet i mindre tärningar, lägg dom i en plan skål och droppa försiktigt vattnet över. Tack med en handduk och låt tärningarna stå och svälla under flera timmar eller över natten.
2. Skär chorizokorven i tunna skivor och tärna fläsket. Stek i olivolja i en panna tills de får en fin färg. Ta upp korven och fläsket med en stekspade och förvara vid sidan om. Behåll fettet i pannan.
3. Skala vitlöksklyftorna och stek dem i pannan tills de får fin färg.
4. Tillsätt brödtärningarna och stek på svag värme tills de får en gyllenbrun färg.
5. Lägg i fläsket och korven i pannan, rör om och stek ytterligare tills allt är varmt
6. Smaka av med salt och paprikapulver.
7. Precis som med svensk pytt så passar stekta ägg utmärkt till och gärna en stekt grön paprika.