Även i Spanien besöker man sina anhörigas gravar, lägger blommor och tänder ljus. Den 1 november är den dag på året som det säljs flest blommor.

Eftersom jag nyligen har haft ett dödsfall i familjen så känns denna helg extra tung i år. Skall försöka att jobba vidare med hemsidan ändå, även om det känns trögt.

Día de Todos Los Santos - Allhelgonadagen

På gränsen till provinsen Guadalajara i nordöstra hörnet av Madridbergen återfinns byn, och att ta sig dit på slingrande bergsvägar tar sin lilla tid, men det är inget som man ångrar när man väl har kommit fram. La Hiruela ligger 105 km norr om Madrids centrum.

La Hiruela

Trots sitt isolerade läge verkar La Hiruela växa. Byggnation och renovering kan ses på många ställen i byn med ett 90-tal invånare. Kanske är det mikroklimatet som gör att människor trivs här. Det finns rikligt med vatten, med Jaramafloden i dess närhet för att nämna den största. På 1750-talet fanns här 220 invånare och byn var känd för sina frukt- och grönsaksodlingar. Man odlade råg, lin, linfrön, örter, äpplen och körsbär. Djurhållning var också ett stort inslag i vardagslivet. Under artonhundratalet hade denna lilla by ett trettiotal hus, en grundskola och församlingskyrkan.

Det finns inget exakt årtal när La Hiruela grundades, men troligtvis kom den till på medeltiden, som många andra byar i området. Namnet La Hiruela antas komma från ordet ”Hijuela” som innebär en väg eller stig. En tolkning är att det är förknippat med de kungliga boskapsvägarna, La trashumancia, som passerar här.

Klicka på minatyrbilderna nedan för att se dom större, eller välj bildspel.

[Visa som bildspel]

När man anländer till La Hiruela så får icke boende snällt parkera utanför byn. Det är härligt att kunna promenera omkring här och inandas ren bergsluft och slippa avgaser och trängsel som fordon utgör. Eftersom byn inte är större än den är, så innebär det inga problem heller. När man har promenerat runt de två parallella huvudgatorna i byn och kikat in i de små gränderna, så kan man stanna till och besöka den väl bevarade kyrkan San Miguel Arcángel. Den byggdes i mitten av 1800-talet i barockstil på samma plats där den gamla kyrkan stod. Sen kanske det smakar bra med en bit mat på något av byns tre utskänkningsställen.

Det finns sju fina vandringsleder i närheten för de som är intresserade av att se den vackra naturen i omgivningen. I och med att den rurala turismen glädjande växer finns det också flera möjligheter till övernattning.

Mer läsning om byn: Kommunens hemsida (på spanska).

Övernattningsmöjligheter:
El Bulín de La Hiruela
El rincón de la Sierra
Casa Aldaba
Entremelojos

Till startsidan för artikelserien La Sierra Norte de Madrid.

Cervera de Buitrago ligger 76 km norr om Madrid vid kanten av Embalse de Atazar, den största vattenreservoaren i den autonoma regionen Madrid. Förutom att försörja Madrid med dricksvatten erbjuder dammen fina badmöjligheter med sina sandstränder och kristallklara vatten.

Kartan används med tillstånd från sierranorte.com

Cervera de Buitrago är en liten by med 142 invånare och en yta på 12 kvadratkilometer, ändå finns här goda möjligheter till rekreation. Vill man utöva olika vattensporter så ger den nautiskiska klubben Nortesport lektioner i windsurfing, segling och kanot och erbjuder egen parkering, omklädningsrum, verkstad och egen strand.

För campare finns Camping de Cervera alldeles i anslutning till den nautiska klubben. Det finns också andra möjligheter till ruralt boende som kan bokas genom Iniciativas Cervera, se detaljer på deras hemsida (på engelska). Vandrarhemmet Albergue de Cervera, har plats för 60 personer.

Klicka på minatyrbilderna nedan för att se dom större, eller välj bildspel.

[Visa som bildspel]

Förutom att utöva olika vattensporter och bad är Cervera de Buitrago en bra utgångspunkt för vandring, ridning och bergsklättring. Är man kulturellt intresserad rekommenderas ett besök i kyrkan Iglesia Parroquial de Santa María de los Remedios, som byggdes år 1538.

Till startsidan för artikelserien La Sierra Norte de Madrid.

Utflykten startar med Riaza som utgångspunkt

Ett måste innan rundturen bland de färgsatta byarna ( – detaljerad karta finns längre ner) är att besöka det vackra Plaza Mayor (stortorget) i Riaza. Torget omringas av kolonner i sten och trä som bildar arkader. Där finns det fina kommunhuset och kyrkan Iglesia de Nuestra Señora del Manto. Torget fungerade som tjurfäktningsarena fram till år 1993.

Cirka 7 km väster om Riaza ligger byn Alquite, vars namn härstammar från arabiskan. Nu börjar de gula färgerna på byarna framträda. Färgen kommer framför allt från kvartstenen som användes för att bygga husens murar. I Alquite finns inte mycket mer än den ödsligt belägna San Pedrokyrkan att titta på.

För att besöka nästa gula by, Martín Muñoz de Ayllón, gör vi en liten avstickare söder ut. Byn är främst känd för sina stenbrott där betydande kvantiteter med skiffer bröts för golvet i Segovias katedral och taket på det kungliga palatset La Granja de San Ildefonso.

På vår fortsatta färd åt nordväst stiger vi lite i höjd och närmar oss de röda byarna. Byggnaderna får sin färg från den rödfärgade, lerartade jorden i omgivningen. Första stoppet blir i Villacorta, där man bl a kan beskåda Santa Catalinakyrkan, eller bara strosa runt på de lugna gatorna.

I nästa röda by, Madriguera, är den främsta sevärdheten San Pedrokyrkan. Många av byns hus har renoverats och återfinns i gott skick. Vad som gjort byn mest känd är dock dess udda tradition att döpa nyfödda barn efter dagens helgon. Därför kan man t ex hitta namn som Eufemiano, Protólica, Sinclética och Eufrosina. Stackars barn.

De sista byarna på utflykten är svarta, färgen kommer från att skiffer används som byggnadmaterial. I den första byn Bercerril sydväst om Madriguera utvanns tidigare järn i dess järngruvor. Sedan återstår El Muyo och El Negredo, den sistnämnda har en liten vacker kyrka, Iglesia de Nuestra Señora del Vallehermoso, där man ser det svarta inslaget i stenbeklädnaden.

Klicka på minatyrbilderna nedan för att se dom större, eller välj bildspel. För att se hela bildtexten, för musen över fotona.

[Visa som bildspel]

Om man längtar tillbaka till civilisationen efter ett besök i byarna och känner sig hungrig så kan man t ex återvända till Riaza, som är känd för sina helstekta lamm tillagade i vedugn. Ett annat alternativ är att fortsätta ca 20 km nordost till Ayllón. Båda orterna har en hel del sevärdheter och är värda ett besök i sig.

De färgsatta byarna. Båda kartorna kommer från Google Maps