Bilaga

Baskien: Historisk-kronologisk översikt:

200 f Kr: De första historiska notiserna om baskerna.
31 f Kr: Romarna lägger de baskiska områdena under sig.
200-talet: Romarna drar sig tillbaka från de norra delarna av det baskiska territoriet.
400-talet: Baskerna blir praktiskt taget oberoende.
500-talet: Strider med västgoterna och frankerna.
600-talet: Grevskapet Vasconia: baskerna behärskar området mellan floderna Ebro och Garonne.
700-talet: Araberna etablerar sig i Ebros slätt och intar Pamplona. Kamp mot den kristna “ministaten” Asturien och det karolingiska väldet.
778: Slaget vid Roncesvalles.
800-talet: Iñigo Aritza grundar kungariket Pamplona. Fortsatt kamp mot franker och asturer.
900-talet: Kungagriket Pamplona blir kungariket Navarra. Sancho Garcés I avbryter de fredliga förbindelserna med araberna och förvandlar sitt rike till en kristen stat.
1000-talet: Navarras storhetstid. Sancho III härskar över nästan hela det kristna Spanien.
1076: Navarra styckas sönder av Kastilien och Aragonien.
1100-talet: García el Restaurador återupprättar kungariket Navarra. Araberna drivs definitivt ut från La Ribera.
1200-talet:
1234: Den baskiska kungaätten dör ut och Navarra råkar in i den franska intressesfären. Guipúzcoa och Vizcaya hamnar under kastilianskt herravälde.
1285: Navarra införlivas med Frankrike.
1300-talet:
1328: Navarra åter oberoende.
1332-87: Carlos II av Navarra deltar i hundraåriga kriget på Englands sida. Därefter hamnar Navarra under kastilianskt inflytande.
1332: Alava ansluter sig till Kastilien och får i gengäld omfattande privilegier.
1342: Vizcayas särrättigheter och privilegier kodifieras i el Fuero Viejo de Vizcaya.
1400-talet:
1425: Blanca I av Navarra gifter sig med Katalonien/Aragoniens arvtagare Joan II.
1441: Blanca dör och ett grymt inbördeskrig mellan anhängarna av Joan - agramonteses - och anhängarna av dennes och Blancas son Carlos av Viana - beamotetes - bryter ut.
1448: Staden Mondragón i Guipúzcoa brinner ned i samband med de blodiga släktfejderna mellan aide nagusiak.
1479: Den tillfälliga personalunionen mellan Navarra och Katalonien/Aragonien upplöses. Striderna mellan agramonteses - den pyreneiska adeln - och beaumontese - bönderna och städerna i Navarra - blossar upp på nytt.
1500-talet: Den äldre baskiska industrins storhetstid. Baskerna spelar en ledande roll i Spaniens stormaktspolitik.
1512: Hertigen av Alva ockuperar Navarra.
1515: Navarra (utom Basse-Navarre-som förblir oberoende) införlivas med Spanien men behåller en omfattande autonomi.
1526-27: Samtliga invånare i Vizcaya och Guipúzcoa blir förklarade hidalgos (adliga, frälse)
1529: Guipúzcoas autonoma myndigheter bestämmer att alla som deltar i Juntas Generales måste behärska spanskan i tal och skrift.
1589: Basse-Navarre blir en del av Frankrike.
1600-talet: Ekonomisk tillbakagång.
1613: I syfte att beröva bönderna deras politiska inflytande, beslutar Vizcayas Junta General att alla som inte kan läsa och skriva spanska hädanefter inte skall få bli juntaledamöter.
1631-34: Saltrevolten. Bönderna och hantverkarna i Vizcaya reser sig mot Olivares försök att belägga saltimporten med skatt och Juntas Generales undfallenhet gentemot centralmakten. Olivares tvingas att ge upp.
1700-talet: Sociala konflikter. Vizcaya och Guipúzcoa i spetsen för den spanska upplysningen.
1718-26: Den första machinada: bönderna i Vizcaya och Guipúzcoa reser sig i protest mot Filipe V:s försök att avskaffa tullfriheten.
1756: La Sociedad Vascongada de Amigos del País - Spaniens första “upplysta” förening - bildas.
1766: Den andra machinada: bönderna och hantverkarna går till storms mot jauntxos som spekulerar i spannmålspriserna. Fader Larramendi - den förste nationalisten - dör.
1771: La Sociedad Vascongada grundar el Seminario de Vergara, det första sekulariserade gymnasiet i Spanien.
1789: Den franska nationalförsamlingen avskaffar de tre fransk-baskiska provinsernas särrättigheter och självstyrande institutioner med de baskiska representanternas samtycke.
1800-talet:
1804-07: La Zamacolada: folkligt uppror mot Godoys försök att införa värnplikten i Vizcaya. Provinsen ockuperas militärt.
1808-13: Napoleon avskaffar självstyret. Baskerna deltar i det spanska frihetskriget.
1833-39: De baskiska provinserna blir det första karlistkrigets viktigaste krigsskådeplats.
1837: Liberalerna avskaffar de självstyrande baskiska institutionerna.
1839: 31 augusti. Överenskommelsen vid Vergara: Espartero förpliktigar sig att respektera Fueros mot att karlisterna lägger ned vapnen.
25 oktober: Fueros bekräftas men med förbehållet att de inte får äventyra monarkins konstitutionella enhet: den baskiska suveräniteten erkänns inte längre.
1841: Navarraparlamentet förlorar sin lagstiftande makt. Iparraguirre komponerar Gernikako Arbola.
1857: Protester mot en skollag som berövar de lokala institutionerna rätten att utse lärarna.
1862: Kyrkan skapar ett gemensamt biskopsstift för de tre vascongadiska provinserna.
1872-76: Det tredje karlistkriget: nästan hela Baskien i karlisternas händer.
1876: Självstyret i de vascongadiska provinserna avskaffas. Värnplikten införs och baskerna åläggs skyldigheten att betala skatt.
1880-talet: Vizcaya industrialiseras. Invandring. Bilbaos industribälte blir den spanska socialismens starkaste fäste.
1892: Sabino de Arana utger den första nationalistiska skriften.
1894: Socialisterna i Bilbao utger tidningen La Lucha de Clases (“Klasskampen”) där Arana sägs vara ett redskap för jesuiterna. PNV bildas.
1898: Arana blir invald i Vizcayas landsting.
1899: Regeringen och oligarkin slår tillbaka mot Arana.
1900-talet:
1901: Banco de Vizcaya och Banco Hispano-Americano grundas.
1902: Arana fängslas.
1903: Arana dör.
1904-08: PNV expanderar.
1907: Revista Internacional de Estudios Vascos.
1911: Den nationalistiska fackföreningsrörelsen börjar utvecklas.
1914-17: Gyllene tider för den baskiska industrin.
1917-19: Det första nationalistiska genombrottet. Klyftan mellan oligarkin och nationalisterna vidgas.
1918: Den baskiska språkakademin.
1921: Den nationalistiska rörelsen splittras.
1923: De baskiska företagarna hälsar Primo de Riveras statskupp med tillfredsställelse. Baskismen tar sin tillflykt till den kulturella sfären.
1930: Den nationalistiska rörelsen återförenas. Det nya PNV håller sig utanför kampen för att störta monarkin. Acción Nacionalista Vasca (ANC), ett litet ickeklerikalt nationalistiskt parti bildas.
1931: Nationalisterna för en kampanj för baskiskt självstyre som kulminerar i utarbetandet av ett förslag till baskisk författning. Förslaget kritiseras av vänstern och ANC på grund av dess klerikala karaktär. PNV i valkoalition med karlisterna.
1932: Ett nytt autonomiförslag utarbetas av den baskiska vänstern. Nationalisterna accepterar det men inte karlisterna. Samarbetet mellan PNV och karlisterna avbryts. Navarra hamnar utanför autonomiförhandlingarna.
1934-36: PNV orienterar sig mot mitten. Partiet ställer sig neutralt i den spanska vänsterns oktoberrevolution. Högerregeringen i Madrid förhalar autonomiförhandlingarna. Separatisterna inom PNV bryter sig ur partiet.
1936: Förhandlingarna om autonomi återupptas efter folkfrontens seger. Det fascistiska upproret slås ned i Vizcaya och Guipúzcoa men lyckas i Alava och Navarra.
September: Fascisterna erövrar San Sebastián och Irun och når fram till floden Deva.
1 oktober: Det spanska parlamentet godkänner autonomin.
7 oktober: Aguirre blir president i en koalitionsregering med den baskiska vänstern.
1937: 31 mars: Fascisterna inleder offensiven mot Euskadi.
26 april: Tyska bombplan raserar Guernica.
19 juni: Bilbao kapitulerar. Tiotusentals basker går i landsflykt. Autonomin avskaffas.
September: Sveket vid Santoña.
1943: Euzko Naya.
1944: Den baskiska regeringen omorganiserar sig i exilen.
1945: Alla de demokratiska baskiska krafterna samlas bakom Agueirre.
1947: De första stora protestdemonstrationerna.
1951: Politisk generalstrejk: PNV:s sista aktion.
1951-64: Det dystra årtiondet.
1956: Baskisk världskongress i Paris.
1957: Ungdomen överger PNV.
1959: ETA föds. Det ekonomiska undret börjar.
1960: Aguirre dör. Det baskiska prästerskapet börjar revoltera.
1962: Vasconia: ETA:s ideologi börjar ta form. Arbetarrörelsen återuppstår.
1963: Polisen spränger ETA.
1964: PNV återupptar den fredliga kampen mot regimen. ETA kommer på fötter igen. De radikala prästerna ansluter sig till en olaglig fackförening.
1965: ETA:s första kongress inne i det spanska Euskadi. ETA:s första väpnade aktion. De första motsättningarna inom ETA. Den baskiska kulturen börjar blomma på nytt.
1967: ETA:s femte kongress: ETA får sin definitiva ideologiska profil. 20 präster fängslas. ETA får sin första martyr.
1968: Kriget mellan ETA och polisen börjar på allvar. Undantagstillstånd i Guipúzcoa.
1969: Strejkvåg. Polisen står tillfälligt ut ETA.
1970: ETA:s andra sprängning. Burgosprocessen.
1971: ETA återuppstår starkare än någonsin.
1973: Carrero Blanco mördas av ETA.
1974: Konflikten mellan den spanska staten och den baksiska kyrkan når sin höjdpunkt när biskopen i Bilbao, Antonio Añoveros berör i en predikan det baskiska folkets rättigheter. Attentatet mot cafeterian Rolando i Madrid: ETA spricker i ETA (pm) och ETA (m).
1975: Undantagstillstånd i Euskadi. Ultrahögern ökar trycket. Antiterroristlagen. Franco dör.
1976: Våldet trappas upp. Massdemonstrationer mot polisvåldet och den begränsade amnestin.
1977: Regeringen utvidgar amnestin men fortfarande utan att omfatta ETA-aktivisterna. Kampen för amnestin, attentaten och polisvåldet fortsätter.
1978: ETA tillkännager sina villkor för att lägga ner vapnen. Euskadi får en provisorisk, autonom regering - el Consejo General Vasco (CGV). Den första lagliga Aberri Eguna firas utan incidenter av 200.000 människor. PNV godkänner inte den nya spanska författningen. Våldet fortsätter.
1979: Euskeraundervisningen i skolan blir tillåten. ETA (pm) genomför en kampanj mot turismen i Spanien. De tre vascongadiska provinserna får självstyre. ETA fortsätter dock kampen. Den baskiske exil-presidenten Leizaola återvänder till Baskien och överlåter den historiska legimiteten till CGV:s president.
1980: PNV vinner valet till det autonoma parlamentet.
Källa: Pau Puig i Scotini; Baskien och Katalonien. Den långa vägen till självstyre. (1986), sid 164-185